Senskidebesvär

Få hjälp med senskidebesvär

Har du ont i handleden, tummen eller fingrarna när du rör handen eller greppar föremål? Senskidebesvär kan orsaka smärta, ömhet och svullnad som påverkar både arbete, träning och vardag. Besvären kan komma gradvis eller uppstå efter en period med upprepad eller ovan belastning.

Hos Nordic Kiropraktik, Naprapati & Massage börjar vi med en individuell bedömning av dina besvär för att förstå vad som kan ligga bakom smärtan. Utifrån undersökningen kan du få råd om belastning, lämpliga åtgärder och om du behöver rehabilitering eller vidare bedömning inom vården.

Du kan få en behandling hos en kiropraktor eller naprapat på någon av våra kliniker.

Senskidebesvär
Få en trygg och professionell behandling för senskidebesvär

Vad är senskidebesvär?

En sena förbinder en muskel med ett ben och hjälper kroppen att utföra olika rörelser. Runt vissa senor finns en senskida, ett tunt hölje som hjälper senan att glida smidigt när du rör dig.

Senskidebesvär uppstår när vävnaden runt senan blir irriterad eller inflammerad. Det kan leda till smärta och svullnad och ibland göra det svårare för senan att röra sig obehindrat. Inflammation i en senskida kallas även senskideinflammation eller tenosynovit.

Besvären kan uppstå på olika ställen i kroppen, men är särskilt märkbara när de påverkar handens och handledens funktion. En vanlig variant är de Quervains syndrom, som ger smärta på tumsidan av handleden.

Alla smärtor kring en sena beror dock inte på en inflammerad senskida. Därför är det viktigt att bedöma symtomen och den aktuella kroppsdelen innan man väljer behandling.

Vanliga orsaker till senskidebesvär

Senskidebesvär kan ha flera orsaker. Ofta uppstår de när en sena och dess omgivande vävnad utsätts för en belastning som kroppen inte hunnit anpassa sig till.

Upprepade rörelser

Många upprepade rörelser med händer och handleder kan bidra till irritation. Det kan exempelvis handla om arbete vid dator, frekvent användning av mobiltelefon eller arbetsuppgifter där du greppar, vrider eller lyfter föremål.

Ökad belastning vid träning

Om du plötsligt ökar träningsmängden eller börjar med ovana aktiviteter kan senor och senskidor utsättas för mer belastning än de är vana vid. Det kan exempelvis förekomma vid styrketräning, racketsport eller andra aktiviteter som kräver upprepade hand- och handledsrörelser.

Ensidigt arbete

Arbete där samma rörelser upprepas under långa perioder kan bidra till besvär, särskilt om det finns begränsade möjligheter till variation och återhämtning.

Tidigare skador eller andra sjukdomar

Tidigare skador och vissa inflammatoriska sjukdomar kan också påverka senor och senskidor. Om besvären är återkommande, uppträder på flera ställen eller kombineras med andra symtom kan det behövas en medicinsk bedömning.

Det går inte alltid att identifiera en enskild orsak. Därför behöver belastning, symtom och andra möjliga förklaringar vägas samman.

Vanliga typer av senskidebesvär

Senskideinflammation i handleden

Smärta i handleden kan uppstå när en senskida blir irriterad. Du kan uppleva ömhet, svullnad eller smärta när du böjer och sträcker handleden eller belastar handen.

De Quervains syndrom

De Quervains syndrom är en form av senskidebesvär som sitter på tumsidan av handleden. Smärtan kan bli tydligare när du rör tummen, lyfter något eller greppar föremål.

Besvären kan göra vardagliga aktiviteter som att öppna en burk, bära en kasse eller lyfta ett barn mer smärtsamma.

Senskidebesvär i fingrarna

När senskidorna i fingrarna påverkas kan du känna ömhet eller smärta när du böjer och sträcker fingrarna. I vissa fall kan ett finger haka upp sig eller låsa sig i böjt läge, vilket kan förekomma vid så kallat triggerfinger.

Liknande symtom kan ha andra orsaker, så en undersökning kan behövas för att avgöra vad besvären beror på.

Symtom vid senskidebesvär

Symtomen varierar beroende på vilken sena och senskida som är påverkad och hur länge du har haft besvären.

Vanliga symtom är:

  • Smärta vid rörelse eller belastning
  • Ömhet längs den berörda senan
  • Svullnad kring handleden, tummen eller fingrarna
  • Stelhet eller obehag vid vissa rörelser
  • Smärta när du greppar, lyfter eller vrider föremål
  • Minskad rörlighet på grund av smärta
  • Knäppningar eller upphakningar i ett finger vid vissa typer av besvär

Smärtan kan vara tydligast när du använder den berörda kroppsdelen och minska när du avlastar den. Vid mer uttalade besvär kan även lättare vardagsaktiviteter bli svåra att genomföra.

När bör du söka hjälp för senskidebesvär?

Om smärtan inte förbättras, återkommer eller påverkar din förmåga att använda handen kan det vara bra att få besvären bedömda.

En fysioterapeut eller annan lämplig vårdgivare kan hjälpa dig att bedöma funktion, belastning och behov av rehabilitering. Vid misstanke om senskideinflammation eller andra tillstånd i handen kan även en medicinsk bedömning behövas.

Sök vård skyndsamt om du får kraftig smärta, snabbt tilltagande svullnad eller tydlig rodnad och värme kring det drabbade området. Om du samtidigt har feber eller känner dig sjuk behöver en infektion uteslutas. Efter en skada bör du också söka vård om du har svårt att röra fingrarna eller använda handen normalt.

Vad kan du göra själv vid senskidebesvär?

Vid lindrigare besvär kan det vara hjälpsamt att tillfälligt anpassa de aktiviteter som utlöser smärtan. Målet är att minska den provocerande belastningen utan att i onödan begränsa all rörelse.

Du kan exempelvis prova att:

  • Minska eller pausa rörelser som tydligt förvärrar smärtan.
  • Variera arbetsuppgifter och ta regelbundna pauser.
  • Undvika att plötsligt öka träningsmängden.
  • Återgå gradvis till aktiviteter när symtomen tillåter det.
  • Undvika att upprepade gånger testa rörelser som ger kraftig smärta.

En skena eller ortos kan ibland vara lämplig, beroende på vilken senskida som är påverkad. Rådgör med vårdpersonal om vilket stöd som passar dina besvär.

Om smärtan kvarstår eller förvärras bör du inte enbart förlita dig på egenvård.

Senskidebesvär
Vi behandlar senskidebesvär

Hur behandlas senskidebesvär?

Behandlingen anpassas efter symtomen, den misstänkta orsaken och hur mycket besvären påverkar din vardag. Det är viktigt att först bedöma om det verkligen rör sig om senskidebesvär eller om smärtan har en annan förklaring.

Undersökning och individuell bedömning

Vid en undersökning går man igenom dina symtom, när de började och vilka aktiviteter som påverkar dem. Rörlighet, funktion och smärtreaktioner kan också bedömas.

Om det finns tecken på ett tillstånd som behöver medicinsk utredning eller annan behandling bör du hänvisas vidare.

Anpassning av belastning

En del av behandlingen kan vara att identifiera vilka rörelser och arbetsmoment som förvärrar besvären. Genom att tillfälligt anpassa belastningen och därefter stegvis återgå till aktiviteter kan du skapa bättre förutsättningar för återhämtning.

Rehabilitering och övningar

Beroende på diagnos och symtom kan individuellt anpassad rehabilitering vara aktuell. Övningar och en gradvis återgång till aktivitet kan hjälpa dig att återfå funktion och tolerera vardagens belastning.

Vilka övningar som är lämpliga beror på var besvären sitter. Alla senskidebesvär ska därför inte behandlas med samma program.

Manuell behandling och rådgivning

Manuell behandling kan i vissa fall användas som en kompletterande del av en rehabiliteringsplan. Valet av behandling behöver utgå från undersökningen och ska inte ersätta medicinsk bedömning när det finns misstanke om exempelvis infektion eller annan sjukdom.

Hos Nordic Kiropraktik, Naprapati & Massage kan du få en individuell bedömning av dina besvär och vägledning kring lämpliga nästa steg.

Vanliga frågor och svar om senskidebesvär

Vad är skillnaden mellan en sena och en senskida?

En sena förbinder en muskel med ett ben. En senskida är ett hölje runt vissa senor som hjälper dem att glida smidigt vid rörelse. Besvär kan uppstå i själva senan eller i vävnaden runt den, och tillstånden kan ge liknande symtom.

Hur känns senskideinflammation?

Vanliga symtom är smärta vid rörelse, ömhet och ibland svullnad. Om handleden eller fingrarna är påverkade kan det göra ont när du greppar, lyfter eller böjer tummen och fingrarna.

Varför får jag ont i handleden när jag rör tummen?

Smärta på tumsidan av handleden som förvärras när du rör tummen kan förekomma vid de Quervains syndrom. Det finns även andra möjliga orsaker till smärta i handleden, så symtomen behöver bedömas i sitt sammanhang.

Kan senskidebesvär bero på överbelastning?

Ja, upprepade rörelser, ensidigt arbete eller en plötslig ökning av träningsbelastningen kan bidra till besvären. I vissa fall finns andra bakomliggande faktorer.

Ska jag vila om jag har senskidebesvär?

Det kan vara bra att tillfälligt minska belastningen som utlöser smärtan. Däremot är det inte alltid nödvändigt att undvika all rörelse. Hur mycket du bör avlasta beror på symtomen och vilken struktur som är påverkad.

Hur länge varar senskidebesvär?

Tiden till förbättring varierar beroende på orsaken, hur uttalade symtomen är och hur länge besvären har funnits. Lindrigare besvär kan förbättras när belastningen anpassas, medan mer långvariga besvär kan kräva ytterligare bedömning och behandling.

Om smärtan inte förbättras eller om funktionen försämras bör du söka vård.

Kan jag träna med senskidebesvär?

Det beror på vilken aktivitet du utför och hur den påverkar symtomen. Du kan ofta behöva anpassa träningen och undvika rörelser som tydligt förvärrar smärtan. Återgång till full belastning bör ske gradvis och anpassas efter besvären.

Kan en kiropraktor eller naprapat hjälpa vid senskidebesvär?

En kiropraktor eller naprapat kan bedöma vissa besvär från rörelseapparaten och ge råd om belastning och lämpliga nästa steg. Vid misstänkt senskideinflammation behöver man också avgöra om medicinsk bedömning eller annan vård är mer lämplig.

Dags att få hjälp med dina senskidebesvär?

Om du har ont i handleden, tummen eller fingrarna och besvären påverkar din vardag kan en individuell bedömning vara ett bra första steg.

Hos Nordic Kiropraktik, Naprapati & Massage får du hjälp att bedöma dina symtom och vägledning kring vilken behandling eller rehabilitering som kan vara lämplig för dig.

När ska jag söka vård?

Sök vård om besvären är långvariga, återkommer eller begränsar din handfunktion. Sök vård skyndsamt vid kraftig eller snabbt ökande smärta och svullnad, särskilt om området är rött och varmt eller om du har feber.