Ryggont
Få hjälp med ont i ryggen
Ryggont är mycket vanligt och kan påverka både arbete, träning, sömn och vardag. Smärtan kan sitta i ländryggen, bröstryggen eller mellan skulderbladen och kan variera från molande värk och stelhet till plötsliga hugg och kraftig smärta.
Hos Nordic Kiropraktik, Naprapati & Massage börjar vi med en noggrann undersökning för att försöka förstå vad som bidrar till dina besvär. Därefter anpassas behandlingen efter dina förutsättningar och mål.
Du kan få en behandling hos en kiropraktor eller naprapat på någon av våra kliniker.
Vad är ryggont?
Ryggont är ett samlingsbegrepp för smärta eller obehag från ryggen. Den vanligaste formen är smärta i ländryggen, men besvären kan även sitta högre upp i ryggen, exempelvis mellan skulderbladen.
Ryggont kan komma plötsligt, exempelvis i samband med ett lyft eller en vridning, eller utvecklas gradvis efter längre tids belastning. Ibland är smärtan tydligt kopplad till rörelse eller belastning, medan den i andra fall kan finnas även i vila.
Vanliga beskrivningar av ryggont är:
- Molande värk i ryggen
- Hugg eller skarp smärta
- Stelhet i ryggen
- Ont i ländryggen
- Ont mellan skulderbladen
- Smärta vid vissa rörelser
- Muskelspänningar eller krampkänsla
- Smärta som strålar mot säte eller ben
Ryggont går ofta över av sig själv, men ibland kan besvären bli långvariga eller återkomma.
Vanliga orsaker till ryggont
Det finns många möjliga orsaker till ont i ryggen. Ofta går det inte att peka ut en enda struktur som är orsaken, utan besvären kan bero på flera faktorer som samverkar.
Belastning och överansträngning
Tunga lyft, upprepade rörelser eller en plötslig ökning av fysisk aktivitet kan belasta ryggens muskler, leder och andra vävnader.
Det kan exempelvis handla om:
- Tunga lyft
- Upprepade böjningar och vridningar
- Ovana träningsmoment
- Plötsligt ökad träningsmängd
- Fysiskt arbete
- Långvarigt stillasittande
Stillasittande
Långa perioder i samma position kan bidra till stelhet och muskulär trötthet. Det betyder inte att en viss sittställning automatiskt är ”fel”, men variation och regelbundna rörelsepauser kan vara bra för ryggen.
Muskelspänningar
Musklerna runt ryggen kan bli spända och ömma, exempelvis efter fysisk belastning, stress eller långvarigt arbete i samma position.
Tidigare skador
En tidigare skada eller period med ryggsmärta kan ibland bidra till återkommande besvär.
Åldersrelaterade förändringar
Ryggradens diskar och leder förändras naturligt med åldern. Sådana förändringar är vanliga och behöver inte innebära att man har ont. Det är därför viktigt att sätta eventuella fynd på röntgen eller MR i relation till symtomen.
Vanliga typer av ryggont
Ont i ländryggen
Ländryggssmärta är den vanligaste typen av ryggbesvär. Den kan kännas som värk, stelhet eller hugg i nedre delen av ryggen.
Lumbago är ett annat namn som ofta används för vanligt ländryggsont.
Ryggskott
Ryggskott innebär att smärtan kommer plötsligt och ofta är kraftig. Det kan exempelvis inträffa när du lyfter, böjer eller vrider dig.
Ryggen kan kännas låst och musklerna kan spänna sig kraftigt.
Ischias
Om ryggsmärtan kombineras med smärta som strålar ner i ett ben kan det handla om lumbago-ischias eller annan nervrelaterad smärta.
Ischiassymtom kan även innebära förändrad känsel eller nedsatt kraft i benet. Sådana symtom bör bedömas noggrant.
Ont mellan skulderbladen
Smärta i bröstryggen känns ofta mellan skulderbladen. Besvären kan påverkas av hur du rör armar, nacke och bröstrygg och kan ibland förvärras av vissa positioner.
Stel rygg
Stelhet kan förekomma tillsammans med ryggsmärta eller efter längre perioder av inaktivitet. Många upplever att det känns bättre när de kommer igång och rör på sig.
Symtom som kan förekomma vid ryggont
Ryggont kan upplevas på många olika sätt. Vanliga symtom är:
- Värk i ländryggen
- Stelhet
- Huggande smärta
- Molande smärta
- Muskelspänningar
- Smärta vid vissa rörelser
- Smärta efter lyft
- Smärta efter träning
- Smärta efter längre tids stillasittande
- Smärta i bröstryggen
- Smärta mellan skulderbladen
- Smärta som strålar mot sätet
- Smärta som strålar ner i benet
- Stickningar eller förändrad känsel
Vilka symtom du får beror bland annat på vad som orsakar besvären och vilka strukturer som är involverade.
När bör du söka hjälp för ryggont?
Många episoder av ryggont förbättras inom några veckor. Om besvären inte går över eller fortsätter att återkomma kan det vara bra att få en professionell bedömning.
En kiropraktor eller naprapat kan undersöka dina besvär, bedöma rörelseförmåga och funktion och hjälpa dig att avgöra vilken typ av behandling eller rehabilitering som kan vara lämplig.
1177 beskriver att fysioterapeut, kiropraktor och naprapat kan undersöka personer med ryggbesvär och hjälpa till med bland annat träning och fysisk aktivitet.
Är det bra att röra på sig när man har ryggont?
I de flesta fall är det bra att fortsätta vara så aktiv som smärtan tillåter.
Vid akut ryggont kan vissa rörelser göra mer ont under en period. Det betyder inte automatiskt att rörelsen är skadlig.
Långvarig vila kan däremot göra det svårare att komma tillbaka till normal aktivitet. 1177 rekommenderar fysisk aktivitet och beskriver träning som en viktig del av behandlingen vid ryggbesvär.
Ryggont och stillasittande
Om du sitter mycket under arbetsdagen kan det vara bra att regelbundet byta position och ta korta rörelsepauser.
Prova exempelvis att:
- Resa dig regelbundet
- Gå några minuter
- Variera mellan att sitta och stå
- Byta arbetsställning
- Anpassa arbetsplatsen efter dina behov
- Undvika att vara i samma position under långa perioder
Det viktigaste är ofta inte att hitta den perfekta sittställningen, utan att skapa variation.
Ryggont efter träning
Det är vanligt att ryggen reagerar när träningsbelastningen ökar snabbare än kroppen är van vid.
Ryggont efter träning kan exempelvis uppstå efter:
- Styrketräning
- Marklyft
- Knäböj
- Löpning
- Padel
- Golf
- Fotboll
- CrossFit
- Träning efter ett längre uppehåll
Om du får återkommande smärta efter träning kan det vara värdefullt att se över träningsmängd, teknik, återhämtning och progression.
Kan ryggont bero på diskbråck?
Ja, diskförändringar och diskbråck kan vara en orsak till rygg- och bensmärta.
Samtidigt är diskförändringar vanliga även hos personer som inte har ont. Därför går det inte att dra slutsatsen att ett fynd på MR automatiskt är orsaken till smärtan.
Vid symtom som tyder på nervpåverkan behöver en individuell bedömning göras.
Kan ryggont bero på artros?
Ja, åldersrelaterade förändringar i ryggradens leder och diskar kan förekomma tillsammans med ryggsmärta.
Men förändringar på röntgen behöver inte motsvara hur ont du har. Därför bör diagnos och behandling baseras på både symtom, klinisk undersökning och eventuella bilddiagnostiska fynd.
Hur länge brukar ryggont vara?
För många förbättras ryggont inom några veckor. Hur lång tid det tar att bli bättre varierar däremot beroende på exempelvis typ av besvär, belastning, tidigare ryggproblem och hur kroppen reagerar på aktivitet och behandling.
Om besvären är långvariga, återkommer ofta eller gradvis blir värre bör du få dem bedömda.
Ryggvärk
Ryggvärk är vanligt och kan kännas som molande värk, stelhet eller ömhet i olika delar av ryggen. Besvären kan komma efter exempelvis fysisk belastning, stillasittande, träning eller en plötslig rörelse. Ibland kan värken även stråla mot säte eller ben. De flesta episoder av ryggvärk förbättras med tiden, men vid återkommande eller långvariga besvär kan en undersökning hjälpa till att identifiera faktorer som påverkar smärtan och vilken behandling eller rehabilitering som kan vara lämplig.
Hur behandlas ryggont?
Behandlingen anpassas efter orsaken till besvären, dina symtom och hur du fungerar i vardagen.
Hos oss kan behandlingen exempelvis innehålla:
Manuell behandling
Olika manuella tekniker kan användas för att påverka rörlighet och minska muskulär spänning eller smärta.
Vilken behandling som används beror på undersökningen och dina individuella behov.
Övningar och rehabilitering
Aktiv rehabilitering är en viktig del av behandlingen vid många ryggbesvär.
Du kan få individuellt anpassade övningar för exempelvis:
- Rörlighet
- Styrka
- Bålstabilitet
- Belastningstolerans
- Koordination
- Återgång till träning
Målet är inte bara att minska smärtan utan också att hjälpa dig tillbaka till de aktiviteter du vill kunna göra.
Rådgivning
Vi kan även ge råd kring exempelvis träning, arbetsbelastning, återhämtning och hur du successivt kan öka din aktivitetsnivå.
Det finns sällan en enda ”perfekt” hållning eller rörelse som förklarar ryggont. I stället handlar det ofta om att hitta en bra balans mellan belastning, återhämtning och fysisk aktivitet.
Vanliga frågor och svar om ryggont
Vad är den vanligaste orsaken till ryggont?
Det finns många orsaker och ofta går det inte att identifiera en enda specifik orsak. Muskler, leder, diskar och andra strukturer kan vara involverade. Även fysisk belastning, stillasittande och andra faktorer kan påverka besvären.
Vad är skillnaden mellan ryggont och ryggskott?
Ryggont är ett brett begrepp för smärta i ryggen. Ryggskott beskriver framför allt en plötslig episod med kraftig smärta i ryggen, ofta i samband med en rörelse eller belastning.
Varför har jag ont i ländryggen?
Ländryggssmärta kan ha många orsaker. Det kan exempelvis handla om muskulär belastning, förändringar i ryggradens leder eller diskar eller nervrelaterade besvär.
Kan stress orsaka ryggont?
Stress kan påverka muskelspänning, återhämtning och hur kroppen upplever smärta. Det betyder inte att smärtan är ”inbillad”, utan att smärta påverkas av flera biologiska och psykologiska faktorer.
Är det farligt att ha ont i ryggen?
Vanligt ryggont är oftast inte farligt. Det finns dock symtom som behöver bedömas snabbt.
När ska jag söka vård för ryggont?
Sök vård direkt om ryggsmärtan samtidigt innebär exempelvis att du inte känner när du behöver kissa, får problem att kontrollera urin eller avföring, får domningar kring underlivet eller ändtarmen eller får tydlig svaghet eller känselpåverkan i båda benen.
Du bör också söka vård skyndsamt vid ryggsmärta efter ett allvarligt trauma eller om du har feber och känner dig ordentligt sjuk.
Kan en kiropraktor hjälpa mot ryggont?
En kiropraktor kan undersöka och behandla vissa typer av muskuloskeletala ryggbesvär. Behandlingen kan exempelvis bestå av manuell behandling, rådgivning och individuellt anpassad träning.
Kan en naprapat hjälpa mot ryggont?
Ja, en naprapat kan undersöka ryggbesvär och använda bland annat manuell behandling och rehabiliterande träning. Vilken behandling som är lämplig beror på dina symtom och undersökningen.
Är massage bra vid ryggont?
Massage kan upplevas lindrande vid exempelvis muskulär spänning. Vid återkommande eller långvariga besvär är det ofta värdefullt att kombinera symtomlindring med aktiv rehabilitering och anpassad fysisk aktivitet.
Ska man vila när man har ont i ryggen?
Oftast är det bättre att fortsätta vara försiktigt aktiv än att vila helt under längre tid. Anpassa aktiviteten efter smärtan och öka belastningen gradvis.
Kan man träna trots ryggont?
Ofta ja, men träningen kan behöva anpassas. Det kan exempelvis innebära att minska belastningen tillfälligt och sedan gradvis återgå till normal träning.
Varför får jag ont i ryggen när jag sitter?
Långvarigt stillasittande kan bidra till stelhet och muskulär trötthet. Att regelbundet byta position och röra på sig kan vara hjälpsamt.
Varför får jag ont i ryggen när jag lyfter?
Lyft innebär belastning på ryggen. Om belastningen plötsligt blir högre än kroppen är van vid kan du få smärta. Det behöver inte betyda att något har gått sönder.
Kan ryggont stråla ner i benet?
Ja. Smärta som strålar från ryggen ner i benet kan förekomma vid nervrelaterade besvär, exempelvis ischias.
Kan ryggont orsaka domningar?
Ryggbesvär som påverkar nerver kan ibland ge domningar eller förändrad känsel i benet. Sådana symtom bör bedömas.
När behöver jag göra en MR av ryggen?
MR behövs inte vid de flesta episoder av ryggont. Bilddiagnostik kan däremot bli aktuell när det finns särskilda symtom eller misstanke om exempelvis nervpåverkan eller annan sjukdom.
Kan man förebygga ryggont?
Det går inte att garantera att man slipper ryggbesvär, men regelbunden fysisk aktivitet, varierad belastning, tillräcklig återhämtning och en gradvis progression av träning kan vara bra för ryggens funktion.
Hur ska jag sova när jag har ryggont?
Det finns ingen sovställning som passar alla. Försök hitta en position som känns bekväm och som gör att du kan sova. Det viktigaste är ofta att du får tillräckligt med återhämtning.
Kan dålig hållning ge ryggont?
En viss hållning är inte automatiskt orsaken till smärta. Däremot kan långvariga statiska positioner och låg variation i belastningen bidra till besvär hos vissa personer.
Kan ryggont bli kroniskt?
Ja, ryggsmärta kan hos vissa personer bli långvarig eller återkommande. Vid långvariga besvär är det särskilt viktigt att arbeta med fysisk aktivitet, belastning, återhämtning och individuellt anpassad rehabilitering.
När ska du boka tid?
Om du har återkommande ryggont, stelhet, ryggskott eller besvär som påverkar din träning, ditt arbete eller din vardag kan en undersökning vara ett bra första steg.
Hos Nordic Kiropraktik, Naprapati & Massage får du en individuell bedömning av dina besvär och en behandlingsplan som anpassas efter dina behov.
